Farfar

För en vecka sedan gick min farfar bort.. jag fick ett samtal halv ett på natten av min pappa där han berätta vad som hänt och jag bröt ihop.. jag vart så ledsen.. jag hyperventilerade.. grät så att ljud kom ut från min mun.. så hårt jag grät då har jag endast gjort nån enstaka gång tidigare..

Emil hörde mig och sprang helt förtvivlat till mitt rum och frågade vad som hade hänt.. jag fick kämpa för att få ut några ord och allt jag kunde säga var.. far..far.. Han sprang ner och hämta mamma och hon satt och trösta mig i nån timme..

Den natten var jobbig.. morgonen därpå var jobbig.. hela dagen faktiskt därpå var jobbig.. Det värsta var att han gick bort bara ett par dagar innan mammas bröllop.. och på ett bröllop måste man ju vara glad.. Något som kändes omöjligt i torsdags..

Min farfar blev 91 år och han har haft ett långt och bra liv det är bara nu på slutet som hans hjärta sa ifrån.. Jag har försökt vara beredd på detta då jag visste att han kommer inte leva för alltid och detta kommer hända förr eller senare.. men hur mycket man än försöker göra sig förberedd så går det inte. Det gör fortfarande lika ont.. Det känns lika tung och lika jobbigt..

Men han har det bättre nu.. han är tillsammans med farmor igen, han slipper ha ont, slipper alla mediciner, slipper bo själv..

Jag hälsade på honom på sjukhuset förra onsdagen fast på eftermiddagen/kvällen.. han åt inget, drack inget.. han kunde inte prata längre.. han orkade inte ens hålla ögonen öppna.. allt han gjorde var att sova och vara orolig.. han levde på morfin sprutor in i det sista för att han skulle kunna slappna av och sova och slippa ha ont.. Det var hemskt att se och jag satt med en klump i halsen hela tiden vi var där.. jag strök honom på ryggen och klappa honom på armen för att han skulle känna att jag var där med honom.. Jag pratade extra högt för att han skulle få höra min röst en sista gång..

Min farfar har varit den snällaste, gulligaste och mest omtänksamma någonsin och jag kunde inte ha önskat efter en bättre farfar..  Men han är nu en ängel som vakar över oss barnbarn.. en ängel som förhoppningsvis kommer och hälsar på mig emellanåt!

Vila i frid världens snällaste farfar, du är så saknad och jag hoppas du tar hand om farmor där uppe i himlen nu! <3

Den enda bilden jag hade på honom i min mobil.. En smygbild jag tog ett par veckor efter jag skaffat min iphone.. Såhär i efterhand är jag så glad att jag tog den här bilden, att jag sparade den..